passar 440 turbo??
Moderator: Forumpolisen
passar 440 turbo??
ja har hört att volvos 440 turbo motor ska passa "rätt i" en renault r19..
stämmer detta? e de nån som har testat eller vet nån som har testat eller hört nån som... ja ni fattar..
min r19 e från -94 om de hjälper,,
skulle va bra me snabba svar..!
tack
stämmer detta? e de nån som har testat eller vet nån som har testat eller hört nån som... ja ni fattar..
min r19 e från -94 om de hjälper,,
skulle va bra me snabba svar..!
tack
Re: passar 440 turbo??
skall du stoppa i motorn ikväll lr ja den passar .....men hur du skall lura besiktningen är en annan femma...anton_r19 wrote:ja har hört att volvos 440 turbo motor ska passa "rätt i" en renault r19..
stämmer detta? e de nån som har testat eller vet nån som har testat eller hört nån som... ja ni fattar..
min r19 e från -94 om de hjälper,,
skulle va bra me snabba svar..!
tack
Tony petersson ,Megane 2,0 16v coupé "maxi" -96, Megane 2,0 16v Sport Hatcback -98, Laguna 1,9dci touring-02 X 2st
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
- figgesoft
- Posts: 1864
- Joined: 21 Aug 2003, 07:33
- Firstname: Fredrik
- Surname: Sjöholm
- Location: Landskrona
- Contact:
det ska kunna gå att registrera ditt fordon med den nya motorn, om effekten inte avviker avsevärt.
dvs. om du har en 1.7liters f3p eller liknande och slänger i en B17ft så ligger bägge två på cirka 110-115 hk.
kolla med din lokala bilprovning, säg att din motor har skurit men att du hittade en volvo motor med samma effekt.
dvs. om du har en 1.7liters f3p eller liknande och slänger i en B17ft så ligger bägge två på cirka 110-115 hk.
kolla med din lokala bilprovning, säg att din motor har skurit men att du hittade en volvo motor med samma effekt.
Fredrik Sjöholm - Landskrona / Medlem#1430
Ja dom skall ju godkänna 10% effekt ökning,problemet är väl att,just den motorbeteckningen inte finns i den bilen,kan flytta märkplåten så det står F3p på den effekt mässigt skall det inte vara fel.. B18ft har ju inte direkt något enormt effektuttag 120hk på 1721cc med turbo,verkar inte vara någon som gjort någon seriös trimning på dom heller,bara hinka någon gammal motor och höja laddtrycket,klart att för mycket ladd gillar väl inte bottendelen,men med det låga kompet som är 8,1-1 så skall väl 1bar funka och då är det desto roligare om man renoverat lite,tex balansering och lite tillsnyggning av ventiler,verkar som igen gjort det,bara i med den fort (är ju tufft med turbo) inte att man kan få ännu mer hk om man lägger lite pengar på det åxå...Kolvarna är tex oljekylda med speciella munstycken under,sånt som dom stora grabbarna får bygga in i sina motorer för det finns inte standard...
Tony petersson ,Megane 2,0 16v coupé "maxi" -96, Megane 2,0 16v Sport Hatcback -98, Laguna 1,9dci touring-02 X 2st
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
Ja skynda er innan alla b18ft tar slut ,har kolvarna så jag kan bygga om min F3 motor om jag vill, är fet grop i dom kolvarna....
Tony petersson ,Megane 2,0 16v coupé "maxi" -96, Megane 2,0 16v Sport Hatcback -98, Laguna 1,9dci touring-02 X 2st
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
Varför FWD? Jo RWD är som att sätta hästen bakom vagnen
- figgesoft
- Posts: 1864
- Joined: 21 Aug 2003, 07:33
- Firstname: Fredrik
- Surname: Sjöholm
- Location: Landskrona
- Contact:
tyvärr så ser sbp en liten turbo snurra som minst 15% effektökning så ska ni byta motor på riktigt utan att mygeltrimma så regga den med den nya motorn. jag frågade sist om det var okej, att byta brorsan f3p motor i hans cab mot en turbomotor b17ft - inga problem så länge effekthöjningen inte överstiger 10%.
så mitt tips. kontakta en bilprovning.
så mitt tips. kontakta en bilprovning.
Fredrik Sjöholm - Landskrona / Medlem#1430
- figgesoft
- Posts: 1864
- Joined: 21 Aug 2003, 07:33
- Firstname: Fredrik
- Surname: Sjöholm
- Location: Landskrona
- Contact:
lite info:
http://www20.vv.se/vvfs/htm/2003nr022%2 ... oc38872892
41 kap. Särskilda krav för ombyggda och amatörbyggda personbilar och lätta lastbilar
Definitioner
1 § Följande begrepp används med angiven betydelse
Ombyggt fordon
Serietillverkat fordon som tidigare har tagits i bruk och med utgångspunkt från den ursprungliga stommen och karosseriet ändrats av enskild person för eget bruk i sådan omfattning att tidigare egenskaper eller prestanda i större grad förändrats.
Ursprungsfordonets grundkonstruktion skall utan svårighet kunna igenkännas trots de utförda ändringarna.
Följande större ombyggnader omfattas var för sig av definitionen.
1. fram- och bakaxel med hjulupphängning utbytts eller
2. större del av stomme eller karosseri utbytts eller ändrats.
Följande ombyggnader omfattas av definitionen först i kombination med ytterligare definierad ombyggnad.
1. styrinrättning med rattaxel utbytts,
2. motor med kraftöverföring utbytts eller
3. bromssystem utbytts.
Fordon med chassi byggt på ram eller bärande bottenplatta och vars ursprungliga karosseri bytts ut mot annat karosseri anses också som ombyggt fordon under förutsättning att chassit med avseende på bl.a. axelavstånd, hjulupphängning och motoreffekt i allt väsentligt är oförändrat.
Ombyggnader i mindre omfattning än vad som definieras här regleras i kapitlen 4 – 37.
Ombyggt fordon typ VW-Buggy
Under följande förutsättningar anses ett fordon av fabrikat Volkswagen typ 1 eller 3 också vara ombyggt fordon.
1. Karosseriet skall vara öppet och tillverkat av plast eller lättmetall och inrättat för förare och högst en passagerare,
2. Chassit (bottenplattan) skall vara avkortat 250 – 400 mm.,
3. Bromssystemet skall vara i originalutförande eller av typ som tillverkats för att passa till det ombyggda fordonet utan att detta behöver ändras ytterligare,
4. Chassit i övrigt samt motorn skall i allt väsentligt vara oförändrade i förhållande till det ursprungliga utförandet,
5. Spårviddsändring för framaxel får uppgå till högst 50 mm och för bakaxel högst 70 mm. För s.k. dubbelledad bakaxel får dock spårviddsändring vara högst 50 mm.
Amatörbyggt fordon
Fordon som tillverkats av enskild person för eget bruk eller fordon som ändrats av enskild person för eget bruk i större omfattning än vad som avses med ombyggt fordon enligt definition ovan.
Med amatörbyggt fordon avses inte fordon som från tillverkaren levereras helt eller delvis i byggsats och som därefter monteras ihop av enskild person för eget bruk.
Organisation för amatörbyggen
Organisation som av Vägverket utsetts att utöva tillsyn och utfärda intyg rörande amatörbyggda och ombyggda fordon enligt föreskrifterna i detta kapitel.
Övergripande krav
2 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall i stället för kraven i 4 – 37 kap. uppfylla vad som sägs i 7 – 48 §§ samt de krav som särskilt hänvisas till beträffande 4 – 37 kap.
3 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall vara trafiksäkert och vad avser material, konstruktion och utförande vara byggt på ett sätt som ger godtagbar trafiksäkerhet. Dess köregenskaper skall vara sådana att trafiksäkerheten tillgodoses upp till fordonets konstruktiva största hastighet.
4 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall ha genomgått kontroll av organisation för amatörbyggen.
5 § Ombyggt fordon skall efter ändringen inte ha fått väsentligt försämrade säkerhetsegenskaper i förhållande till ursprungsutförandet.
6 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran.
Identifieringsmärkning
7 § Identifieringsmärkning skall uppfylla kraven i 4 kap. 5 – 7 §§.
Motorer mm
8 § Amatörbyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
9 § Ombyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än vad något av följande alternativ ger.
1. en ökning med 20 % av den ursprungliga effekten,
2. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om fordonstillverkan lämnat annan högre uppgift. Om denna högre tillåtna effekt skall utnyttjas, skall de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda. I detta fall får dock inte motoreffekten inte uppgå till mer än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
10 § Ombyggt fordon får inte ha större vridmoment än vad något av följande alternativ ger.
1. En ökning med 10 % av det ursprungliga vridmomentet.
2. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om fordonstillverkan lämnat annan högre uppgift. Om detta högre tillåtna vridmoment skall utnyttjas, skall de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
Bränslesystem
11 § Bränslesystem skall uppfylla kraven i 6 kap. 4 och 5 §§ samt 9 och 10 §§ om tanken är av plast.
12 § Fordon får inte förses med bränslesystem för motorgas eller naturgas.
El- och elektroniksystem
13 § Elsystem skall uppfylla kraven i 7 kap. 1 – 4 §§.
14 § Fordon som är försett med tändsystem skall vara åtgärdade mot radiostörning.
Avgassystem
15 § Avgassystem skall uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§.
Hjulsystem
16 § Hjulupphängningar och däck skall uppfylla kraven i
9 kap.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
Utvändigt fordonsbuller
17 § Utvändigt fordonsbuller skall mätas enligt 10 kap. 7 – 26 §§ med en högsta tillåten bullernivå på 84 dB(A).
Styrning
18 § Styrning skall uppfylla kraven i 11 kap. 3 och 4 §§.
Bromssystem
19 § Bromssystem skall bestå av färdbroms och parkeringsbroms.
20 § Bromsystemet skall uppfylla kraven i 12 kap.
5 – 21 §§.
Färdbroms skall dessutom uppfylla kraven i 21 – 23 §§
i detta kapitlet.
Parkeringsbroms skall dessutom uppfylla kravet i 24 §
i detta kapitlet.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
21 § Färdbroms skall verka på bilens samtliga hjul och dess transmission skall vara indelad i två eller flera kretsar. Vissa mekaniska delar, såsom förbindelsen mellan manöverorgan och huvudcylinder, får dock vara gemensamma för kretsarna under förutsättning att de är kraftigt dimensionerade och ger säker funktion.
Färdbromsen skall vidare vara så inrättad att hjulen på en och samma axel bromsas med samma kraft när bromsens samtliga kretsar fungerar och när friktionen mellan hjulen och vägbanan är lika stor för hjulen på samma axel.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga skall det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
22 § Färdbroms skall vara så konstruerad att retardationen uppgår till minst 5,0 m/s2 då bilen, lastad till totalvikt, bromsas från 80 km/h till stillastående. Vid bromsningen skall bilen ha frikopplad motor och hjulbromsarna vara kalla. Retardationen skall, vid utnyttjande av högst halva tillgängliga pedalvägen uppnås vid en pedalkraft av högst 490 N.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga skall det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
23 § Färdbroms skall, såväl när bilen är olastad som när den är lastad till totalvikt, på jämn vägbana med goda friktionsförhållanden medge bromsning utan låsning av något hjul vid retardationer upp till 6,0 m/s2.
24 § Parkeringsbroms skall i såväl med- som motlut kunna hålla kvar fordonet även om föraren lämnar detta.
http://www20.vv.se/vvfs/htm/2003nr022%2 ... oc38872892
41 kap. Särskilda krav för ombyggda och amatörbyggda personbilar och lätta lastbilar
Definitioner
1 § Följande begrepp används med angiven betydelse
Ombyggt fordon
Serietillverkat fordon som tidigare har tagits i bruk och med utgångspunkt från den ursprungliga stommen och karosseriet ändrats av enskild person för eget bruk i sådan omfattning att tidigare egenskaper eller prestanda i större grad förändrats.
Ursprungsfordonets grundkonstruktion skall utan svårighet kunna igenkännas trots de utförda ändringarna.
Följande större ombyggnader omfattas var för sig av definitionen.
1. fram- och bakaxel med hjulupphängning utbytts eller
2. större del av stomme eller karosseri utbytts eller ändrats.
Följande ombyggnader omfattas av definitionen först i kombination med ytterligare definierad ombyggnad.
1. styrinrättning med rattaxel utbytts,
2. motor med kraftöverföring utbytts eller
3. bromssystem utbytts.
Fordon med chassi byggt på ram eller bärande bottenplatta och vars ursprungliga karosseri bytts ut mot annat karosseri anses också som ombyggt fordon under förutsättning att chassit med avseende på bl.a. axelavstånd, hjulupphängning och motoreffekt i allt väsentligt är oförändrat.
Ombyggnader i mindre omfattning än vad som definieras här regleras i kapitlen 4 – 37.
Ombyggt fordon typ VW-Buggy
Under följande förutsättningar anses ett fordon av fabrikat Volkswagen typ 1 eller 3 också vara ombyggt fordon.
1. Karosseriet skall vara öppet och tillverkat av plast eller lättmetall och inrättat för förare och högst en passagerare,
2. Chassit (bottenplattan) skall vara avkortat 250 – 400 mm.,
3. Bromssystemet skall vara i originalutförande eller av typ som tillverkats för att passa till det ombyggda fordonet utan att detta behöver ändras ytterligare,
4. Chassit i övrigt samt motorn skall i allt väsentligt vara oförändrade i förhållande till det ursprungliga utförandet,
5. Spårviddsändring för framaxel får uppgå till högst 50 mm och för bakaxel högst 70 mm. För s.k. dubbelledad bakaxel får dock spårviddsändring vara högst 50 mm.
Amatörbyggt fordon
Fordon som tillverkats av enskild person för eget bruk eller fordon som ändrats av enskild person för eget bruk i större omfattning än vad som avses med ombyggt fordon enligt definition ovan.
Med amatörbyggt fordon avses inte fordon som från tillverkaren levereras helt eller delvis i byggsats och som därefter monteras ihop av enskild person för eget bruk.
Organisation för amatörbyggen
Organisation som av Vägverket utsetts att utöva tillsyn och utfärda intyg rörande amatörbyggda och ombyggda fordon enligt föreskrifterna i detta kapitel.
Övergripande krav
2 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall i stället för kraven i 4 – 37 kap. uppfylla vad som sägs i 7 – 48 §§ samt de krav som särskilt hänvisas till beträffande 4 – 37 kap.
3 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall vara trafiksäkert och vad avser material, konstruktion och utförande vara byggt på ett sätt som ger godtagbar trafiksäkerhet. Dess köregenskaper skall vara sådana att trafiksäkerheten tillgodoses upp till fordonets konstruktiva största hastighet.
4 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon skall ha genomgått kontroll av organisation för amatörbyggen.
5 § Ombyggt fordon skall efter ändringen inte ha fått väsentligt försämrade säkerhetsegenskaper i förhållande till ursprungsutförandet.
6 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran.
Identifieringsmärkning
7 § Identifieringsmärkning skall uppfylla kraven i 4 kap. 5 – 7 §§.
Motorer mm
8 § Amatörbyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
9 § Ombyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än vad något av följande alternativ ger.
1. en ökning med 20 % av den ursprungliga effekten,
2. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om fordonstillverkan lämnat annan högre uppgift. Om denna högre tillåtna effekt skall utnyttjas, skall de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda. I detta fall får dock inte motoreffekten inte uppgå till mer än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
10 § Ombyggt fordon får inte ha större vridmoment än vad något av följande alternativ ger.
1. En ökning med 10 % av det ursprungliga vridmomentet.
2. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om fordonstillverkan lämnat annan högre uppgift. Om detta högre tillåtna vridmoment skall utnyttjas, skall de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
Bränslesystem
11 § Bränslesystem skall uppfylla kraven i 6 kap. 4 och 5 §§ samt 9 och 10 §§ om tanken är av plast.
12 § Fordon får inte förses med bränslesystem för motorgas eller naturgas.
El- och elektroniksystem
13 § Elsystem skall uppfylla kraven i 7 kap. 1 – 4 §§.
14 § Fordon som är försett med tändsystem skall vara åtgärdade mot radiostörning.
Avgassystem
15 § Avgassystem skall uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§.
Hjulsystem
16 § Hjulupphängningar och däck skall uppfylla kraven i
9 kap.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
Utvändigt fordonsbuller
17 § Utvändigt fordonsbuller skall mätas enligt 10 kap. 7 – 26 §§ med en högsta tillåten bullernivå på 84 dB(A).
Styrning
18 § Styrning skall uppfylla kraven i 11 kap. 3 och 4 §§.
Bromssystem
19 § Bromssystem skall bestå av färdbroms och parkeringsbroms.
20 § Bromsystemet skall uppfylla kraven i 12 kap.
5 – 21 §§.
Färdbroms skall dessutom uppfylla kraven i 21 – 23 §§
i detta kapitlet.
Parkeringsbroms skall dessutom uppfylla kravet i 24 §
i detta kapitlet.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
21 § Färdbroms skall verka på bilens samtliga hjul och dess transmission skall vara indelad i två eller flera kretsar. Vissa mekaniska delar, såsom förbindelsen mellan manöverorgan och huvudcylinder, får dock vara gemensamma för kretsarna under förutsättning att de är kraftigt dimensionerade och ger säker funktion.
Färdbromsen skall vidare vara så inrättad att hjulen på en och samma axel bromsas med samma kraft när bromsens samtliga kretsar fungerar och när friktionen mellan hjulen och vägbanan är lika stor för hjulen på samma axel.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga skall det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
22 § Färdbroms skall vara så konstruerad att retardationen uppgår till minst 5,0 m/s2 då bilen, lastad till totalvikt, bromsas från 80 km/h till stillastående. Vid bromsningen skall bilen ha frikopplad motor och hjulbromsarna vara kalla. Retardationen skall, vid utnyttjande av högst halva tillgängliga pedalvägen uppnås vid en pedalkraft av högst 490 N.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga skall det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
23 § Färdbroms skall, såväl när bilen är olastad som när den är lastad till totalvikt, på jämn vägbana med goda friktionsförhållanden medge bromsning utan låsning av något hjul vid retardationer upp till 6,0 m/s2.
24 § Parkeringsbroms skall i såväl med- som motlut kunna hålla kvar fordonet även om föraren lämnar detta.
Fredrik Sjöholm - Landskrona / Medlem#1430